• Slider Image

När man talar om kyrkor eller kyrka, så finns det idag en mängd olika betydelser. Kyrka kan vara från grekiska kyriakon, som betyder ”det som hör Herren till” alltså underförstått Herrens hus. Då är ordet hus inte bara detsamma som en byggnad utan det kan även omfatta familj, släkt, hushåll. Kyrka är ofta det som ses som en byggnad för en kristen gudstjänst. Sedan har vi det som skrivs Kyrka med stort K, vilket kan syfta till kristen tro i allmänhet.

Idag finns det ingen exakt uppgift på hur många kyrkor det finns i Sverige. Detta eftersom att det är en definitionsfråga om vad en kyrka faktiskt är. Frågan kan gälla alla trossamfunds kyrkor så väl som bara Svenska kyrkans. Om man ser till just Svenska kyrkan så har de flera olika sorters kategorier av gudstjänstlokaler. Det innebär allt från sockenkyrkor som ligger ute på landet till ett kyrkorum i ett församlingshem eller till och med i ett fängelse. Så ser man till Svenska kyrkans samtliga kyrkobyggnader så är siffran man ofta nämner cirka 3 400.

Kyrkan var det som i olika socknar runt omkring i landet var själva medelpunkten och det var även nära förbundet med staten och makten. I dag kan man på många platser se att det är kyrkan som är den mest påkostade och mest utmärkande byggnaden. Många gånger har den placerats på ett vackert ställe samt att den även ofta är traktens äldsta byggnadsverk. Sockeninvånare brukade se till att utsmycka sina kyrkor med det finaste de kunde få fram.

Kyrkobyggnader så väl som begravningsplatser som uppförts innan 1940 får inte ändras utan ett tillstånd. Det samma gäller även några yngre kyrkobyggnader och begravningsplatser. Så en begravning via begravningsbyrå kanske inte får göras på den plats som är tänkt.

Vad är vad i en kyrka?

Den allra vanligaste typen av kyrka är en långhuskyrka med ett avrundat slut mot öster samt med ett torn i väster. Om man ser till Svenska kyrkans kyrkobyggnader, så är det denna form av kyrka som är i majoritet, men det finns så klart andra kyrkotyper med som till exempel den runda centralkyrkan.

Många av de kyrkor som finns har ett torn och det gäller både yngre och äldre kyrkor. Ett torn på en kyrka gör att den syns på långt avstånd, samt att tornet bär ut klockorna som kallar till gudstjänst. I kyrkans västra del finns det ett förrum, som kallas för vapenhus. Anledningen till namnet är att man tror att det var i detta rum som männen la av sig sina vapen innan de gick in i kyrkan. Där församlingen sitter, det kallas för långhus. Riktningen går oftast från väster, mot öster, där solen går upp. Man har sett solen som en symbol för Gud och Jesus uppståndelse och därmed vill man att kyrkan ska vara vänd mot Gud. Längst fram i kyrkorummet, framför långhuset ligger koret. Namnet kommer från att det var här kören stod. Avslutningen på den östra sidan av ett kor kallas för absid och den kan vara välv, halvrund eller mångkantig. En kyrka har även en sakristia. Det är prästens omklädningsrum. Här förvarar man även alla kläder och dräkter som bärs vid olika gudstjänster och mässor. I en kyrka finns det även en predikstol, som är som en slags högt placerad talarstol. Det var under 1500-talet man började använda sig av sådana.  Dessutom har en kyrka en dopfunt, som kan vara sten, trä eller metall. I kyrkans kor hittar man även ett altare. Det är ett bord i sten eller trä.